Mina tankar ett halvår senare...

Under veckan har vi lämnat in på auktion en del av de möbler och annat som vi tidigare förvarat i källaren och som en del av er säkert minns tillfälligt fick flytta upp igen och med det finns det nu än mindre i våra ägor. Jag ska ärligt erkänna att jag de senaste dagarna känt av en viss tomhet. För mig har detta varit en återkommande känsla efter i stort sett varje utrensning så den är inte på något vis obekant för mig, men kan ändå upplevas lite jobbig till en början. 

Som mest framträdande har den här känslan också alltid varit vid just reducering av möbler. Det blir en så tydlig och märkbar förändring när möbler tas bort. De upptar stor plats och med det lämnar de också ett tomrum efter sig. Men känslan brukar snabbt segla förbi och inom kort är de på väg till någon annans hem. Där hoppas jag de kan komma till mer nytta och bringa glädje igen.

via

Det är också nu ett halvår sedan vi började skala av ordentligt i vårt hem. Jag kan inte säga att jag saknat något av det som vi tagit bort. Lite ovant i början men snabbt hade vi vant oss vid mer utrymme och en enklare känsla och idag är det inget jag ens reflekterar över längre. Det känns fridfullt. Inte längre lika mycket som pockar på vår uppmärksamhet. Inte lika många saker som behöver skötas och tas om hand.

Kanske får jag äta upp det här en vacker dag men under den här tiden som gått känns det också som om mitt intresse för inredning har svalnat av rejält. Jag ägnar allt mindre tid åt att drömma om välkomponerade interiörer och har inte längre några större planer eller projekt när det kommer till att inreda eller göra om i vårt hem. Säkert kommer det hända någonting mer på den fronten längre fram men i det stora hela varken saknar eller önskar jag mig något mer i prylväg just nu. 

Det är en lite märklig känsla då hem och inredning alltid varit en så stor del av mig. En passion. Ett intresse. Något som jag tidigare inte känt att jag fullt ut kunnat släppa taget om. Det är ett stort kliv och en stor befrielse, men också här något som lämnar ett slags tomrum inom mig och som behöver bytas mot något annat.

Men än har vi inte nått ända fram och på det finns det ännu tid att fundera. Resan fortsätter och när köket står klart står vindsgarderoben på tur. 

//Tina 

Glad Alla Hjärtans...

En riktigt Glad Alla Hjärtans till er fina läsare som kikar in här idag!

Här vaknade jag upp med kristallsjukan tydligen. Yr har jag känt mig många gånger men det här var något helt annat. Skulle resa mig ur sängen då rummet plötsligt började snurra kraftigt. Som efter att ha åkt karusell. På väg till toaletten fick jag sätta mig på golvet i köket en stund. Obehagligt. Någon som haft? 

Köper inget särskilt dagen till ära men bjuder gärna på en hjärtlig fika.

Fick en tid på vårdcentralen i eftermiddag(sjukrådgivningen tyckte jag skulle vända mig dit för bedömning), men ska i de allra flesta fall gå över av sig själv. Tolkar det mest som om min kropp fortfarande lider sviterna av för mycket stress trots att jag tycker mig ha försökt balansera upp detta på sistone. Men mycket tydligare signaler från kroppen än så här kan det väl knappast ändå bli. 


Hoppas ni får en fin dag! 

//Tina  

Målsättning Februari...

Ett ryck i kylskåp och skafferi sen inget mer. Köket ropar mitt namn dagligen och vill bli både städat och rensat. Det har gått trögt med det mesta under årets första månad men nu känner jag mig lite mer pepp igen. Vi har ett relativt stort kök med mycket skåp och lådor och normalt sett brukar jag köra allt i ett race men känner att det varken finns tid eller ork till det just nu då vi samtidigt håller på med renovering av arbetsrummet.

Komma hem

Den här gången får det helt enkelt bli ett skåp och en låda i taget. Och för att göra det lite mer motiverande har jag fotograferat hela köket och skrivit ut på papper så att jag kan dra ett rött kryss över de skåp och lådor som blir klara efter hand. Det syns då mer konkret att det faktiskt händer något och går framåt även om det stundvis kan kännas oändligt.

Under Februari har vi även tid bokad för inlämning av lite möbler och prylar på auktion. Det ska bli s å skönt att bli av med dem. Källaren är mer rensad nu än den varit på många år och med några saker till som försvinner blir det ännu mer tomma utrymmen. Dock har ju en del istället flyttat upp i vindsgarderoben efter lilla incidenten här och jag behöver gå igenom det framöver för så som det ser ut nu vill jag i n t e ha det.

Men först ut projekt kök. Det står verkligen i vägen för allt annat jag vill göra så fullt fokus där nu under de kommande veckorna.

//Tina

Månadens Inköp...

Tänk att Januari redan går mot sitt slut. Har ingen aning om hur det gick till men ändå tacksam då jag längtar efter våren och att ljuset ska återvända. Tappar ofta min energi under de mörka vintermånaderna och i Januari brukar det bli som tuffast. Redan nu märks det dock att dagarna börjar blir längre och att våren snart är inom räckhåll.

Komma hem

I och med att vi befinner oss i slutet på månaden har det också blivit dags för mig att göra ett inlägg om månadens inköp. Det har gjorts två köp under Januari. Till mig själv har det blivit en ny hårborste. Min tidigare höll knappt ihop så det här var verkligen ett nödvändigt köp. När jag nu fick chansen passade jag även på att byta min gamla i plast mot något mer hållbart och miljövänligt. 

TEKs hårborstar är tillverkade av FSC- certifierat trä och kommer uteslutande från ansvarsfullt skogsbruk i Europa. Borsten är handtillverkad av 100% naturmaterial bestående av ytbehandlat askträ(behandlad med bivax och linfröolja), träpiggar av vitbok och piggmatta av naturgummi. Jag är helnöjd med min nya borste. Lätt att reda ut håret och piggarna hakar inte upp sig i tovor som min tidigare borste. Behaglig känsla med naturmaterial och skön mot hårbotten. 

Till hemmet har vi även köpt en skärbräda i FSC- certifierat trä och samtidigt kasserat en äldre variant i plast. 

//Tina

Liten incident- Stort genombrott...

I en byrå som normalt sett står placerad i vår hall på övervåningen men som fått flytta ner i källaren under renoveringen fann jag en dag spår av en liten husmus. Den lilla filuren hade på något vis tagit sig in i källaren(vi har stengrund med många kryphål men varit förskonade genom åren) och därefter letat sig in i en av byrålådorna där den under en tid mumsat på mina kläder. Jag fick p a n i k. Byrån innehöll nämligen inte bara kläder utan även alla textilier såsom kuddfodral, plädar och möbelklädslar. Som väl var upptäcktes det hela i tid och den hade endast hunnit med att äta hål på en handfull plagg. Resten fick tvättas. 

Komma hem

Tack och lov hade den även låtit bli de möbler och en rad annat i tygväg som vi också förvarar i samma utrymme. Vi ställdes dock nu ofrivilligt inför det faktum att det mesta i förrådet behövdes flyttas från källaren tillbaka upp i huset igen. Lika härligt som det kändes med att tömt förråd, lika jobbigt blev det att få tillbaka alla möbler och övriga prylar i huset. De hade liksom gömt sig där nere och även om jag kände mig stressad av att ha en massa saker ståendes till ingen nytta, behövde jag inte möta dem dagligen och därmed inte heller fatta några avgörande beslut om vad vi skulle göra med dem.

Att behöva fylla vindsgarderoben på nytt med saker var inget kul men jag fick samtidigt en mer tydlig bild av vad som fanns kvar och vad jag behöver gå igenom på nytt och rensa bort och reducera ner. Mest av allt stör jag mig på alla innerkuddar som jag har i mitt förvar fortfarande och som aldrig används men som jag tydligen tänker ska göra det någon gång. Jag har rensat innerkuddar i omgångar i takt med att kuddfodralen blivit färre men ändå är de bara s å många kvar. De kväver mig. 

Vidare blev jag nu även mer eller mindre tvingad att ta de där svåra besluten angående de möbler som vi haft i förrådet en tid och några av dem kommer att lämnas in på auktion tillsammans med en rad andra prylar från källaren. Tid för inlämning är bokad i nästa månad och det som jag först hade tänkt att annonsera ut på Tradera har jag beslutat att omedelbart frigöra mig ifrån och hoppar helt enkelt säljprocessen för dessa saker denna gång.

Med ett tomt förråd öppnades så också möjligheten upp om att åter ställa i ordning vårt lilla hemmagym med plats för både crosstrainer och pressbänk. Så otroligt skönt att få tillbaka lite struktur och ordning igen och sammanfattningsvis kan man bara konstatera att det som från början var en liten incident blev till ett stort genombrott med nyförvärvad kraft och energi att fortsätta rensa. Tänk ändå vad en liten husmus kan dra igång...

//Tina

Det finaste som finns...

För mig är det absolut finaste som finns på den här planeten d j u r e n. De är sådana otroliga varelser, kloka, kärleksfulla, ljuvliga på alla de vis. Inget kan få mitt hjärta att öppna sig som för ett djur och hade jag blivit tvungen att välja mellan djur och människor hade jag tveklöst valt djuren. Vi har mycket att lära av dem. 

Pinterest

Det går fortfarande inte en minut utan att mina älskade huskatter finns där i mina tankar. Ibland besöker de mig i drömmarna om natten. Vet att de fortfarande finns hos mig, om än i en annan form. Vi är för alltid sammanlänkade. Har vi tur kommer de tillbaka till oss en vacker dag igen.

❤

//Tina

Naturligt godis...

Under Julen blev det i vanlig ordning alldeles f ö r mycket av det söta. Är en riktig sockerråtta och med åren har jag förstått att det alltid kommer att vara så för mig, att jag har ett mycket speciellt och väldigt nära förhållande till socker. Så har det varit så länge jag kan minnas. 

Genom åren har jag gjort stora ansträngningar att frigöra mig från detta beroende och det har lyckats under långa perioder, men faktum är att jag aldrig känt mig helt botad från det. Oavsett hur lång tid som gått har jag fortfarande känt en stark dragning till allt det söta. Det är en pågående kamp och balansgång och jag försöker ständigt reducera mitt sockerintag och hitta andra bättre alternativ att tillfredsställa mitt sockersug med.

Komma hem

Efter Julledigheten har jag känt mig minst sagt sjavig i kroppen och trött av allt socker som intagits under högtiden och jag har åter börjat leta efter något annat att känna mig tillfreds med. Bland frukten på ICA fann jag förpackade påsar med dadlar och pepparkakskryddning. En helt naturlig och ren produkt utan konstgjorda tillsatser. Helt enkelt kärnfria dadlar kryddade med kanel, kardemumma, nejlikor och vegetabilisk olja(shea, kokossmör). Sjukt söta och goda och det bästa av allt är att det räcker med ett par stycken för känna sig nöjd. Tillsammans med ett päron och en klick grädde blir de till en god dessert och blandat med havre, kakao, kaffe och kokos blir de till läckra chokladbollar. 

Som med allt annat finns det så klart även här delade meningar om huruvida det är hälsosamt eller ej att äta den här typen av naturligt socker. Energimässigt är det förmodligen inte så stor skillnad mot en helt vanlig chokladkaka eller en påse lakrits, men dadlar som det handlar om i det här fallet innehåller så mycket mer än bara tomma kalorier. Här bjuds det på inte mindre än 7 olika vitaminer och 10 olika mineraler. Som exempel kan ges C-vitamin, A-vitamin, flera B-vitaminer, Kalcium, Magnesium och Järn. 

Det som nog ändå väger tyngst för mig är att den mest av allt är en n a t u r l i g produkt med naturligt socker med frånvaro av läskiga E-ämnen.

//Tina