31 Januari 2023 körde jag så äntligen iväg med de allra sista bortrensade möblerna och övriga prylar från vårt hem. Jag är glad att jag satte en ny deadline för mig själv då jag vet att jag förmodligen annars hade dragit ut på rensandet ytterligare flera månader, kanske t o m året ut eller ännu lite längre.
Men nu är jag i alla fall äntligen här. Framme. Efter 8 års rensande. Men kanske är det egentligen ännu mer? Jag minns att jag drog igång mer på allvar med att rensa under 2015, men förmodligen höll jag på en del även innan dess.
Jag känner mig så tacksam över att ha kommit fram och att den här gången verkligen veta att jag är i slutgiltigt mål. Som ni kanske minns trodde jag mig vara framme vid ett enklare liv redan hösten 2020, då vi gjorde den sista inlämningen till auktion, varav det också följde nästan ett helt år utan något mer rensande. Successivt började jag under slutet av 2021 dock alltmer inse att jag inte riktigt nått fram. Att vi trots allt fortfarande hade för mycket av både möbler och prylar och efter ett långt uppehåll började jag på nytt rensa i vårt hem.
I februari 2022 skrev jag i ett inlägg; '2022 kommer högst troligen bli året då jag gör en ny rejäl kraftansträngning här hemma som förhoppningsvis kommer ta oss ännu ett steg närmre ett enklare liv.' Och visst blev det precis så! Jag började på nytt gå igenom rum för rum, pryl för pryl. Hittade än mer att rensa bort. Än mer att förenkla. Jag började ännu en gång lägga ut möbler, kläder och prylar till försäljning på Tradera och Blocket och mycket kördes även iväg till skänkes.
Jag arbetade mig fram bit för bit och så halvvägs in på året i Juni 2022 kom ett riktigt bryt. Jag hade på nytt samlat så mycket saker från vårt hem och lyckats fylla källarförrådet ännu en gång. Jag minns att jag kände mig helt chockad över hur mycket ytterligare jag faktiskt samlat ihop. I ett inlägg skrev jag; 'Hur mycket prylar och möbler och kläder kan det egentligen finnas i ett hem? I vårt hem? Jag förundras verkligen över hur det kan ha tagit mig ytterligare fem år att nå fram till ett enklare liv.'
Vid tidpunkten hade jag fått nog. Ville bara komma i mål. Börja leva mer enkelt. Jag var så trött i kroppen, kände mig överväldigad och stressad av det kvarvarande överflödet som aldrig tycktes ta slut. Jag började också vid tiden känna mig oerhört less på att behöva avsätta både värdefull tid och dyrbar energi på att ideligen rensa bort saker från vårt hem.
Ja, ett ett riktigt bryt blev det onekligen under sommaren 2022, men det var också det som fick mig att kämpa igenom resterande del av året. Den mentala kraschen gav mig ny kraft och energi att verkligen ge järnet för att slutligen så här ett halvår senare få uppleva tillfredsställelsen i att äntligen gå i mål på den här långa, långa resan.
Och som jag skrivit många gånger förut; oavsett vad skulle jag aldrig vilja vara utan den här erfarenheten. Jag ångrar inget och skulle lätt göra om allt på nytt igen om jag skulle ställas inför det valet. Jag tar med mig så oerhört mycket lärdom genom allt det här. Erfarenheter och självkännedom jag förmodligen aldrig skulle erhållit på något annat vis. Visst har det varit negativt i bemärkelsen att det stundvis har varit stressande, tufft, ångestfyllt och frustrerande, men den biten är ändå så oerhört liten i jämförelse med allt det positiva jag tar med mig och det liv jag nu äntligen får möjligheten att leva.
Än har jag inte hunnit utforska mitt nya liv i enkelhet så väldigt mycket mer. Det är ju ännu just väldigt nytt och det ska bli mycket spännande att se vad som presenterar sig. Mest av allt ser jag nog fram emot att äntligen bara kunna njuta av mitt hem fullt ut och att få mer tid att ta hand om det som vi valt att ha kvar och omges oss med. Jag längtar efter att få mer tid att pyssla om och organisera, men också att bara få vara utan att längre känna mig påverkad av överflödiga möbler och prylar på det sätt som tidigare varit och som under många år skapat en påtaglig negativ känsla av stress i vårt hem.
Min kropp gav mig just en djup suck av lättnad och jag känner med det att jag nu ännu mer får bevis för att jag den här gången äntligen nått hela vägen fram...
//Tina
Det måste kännas så skönt att vara färdig, även om man sannolikt aldrig blir riktigt färdig. Men ser fram emot att inspireras av köpstoppet, både det som lyckas och det som går lite mindre bra. Och såklart även vad du känner av för vinster med att ha rensat ut allt. Vad kommer hända nu liksom?! Jättespännande att följa!
SvaraRaderaHej Johanna & Tack snälla för din återkoppling!
RaderaFint att höra att du ser fram emot att läsa mer om köpstoppet och vad som händer framöver, vilka vinster som gjorts med rensandet osv.
Jag har ägnat så oerhört mycket av min tid och energi till rensningsprocessen de senaste åren och allt känns ännu väldigt ovisst. Precis som du skriver; Vad händer nu liksom?
Ja, det undrar jag också:)!
Åter igen tack för din återkoppling. Den betyder mycket!
Kram på Dig!
Tina
Åh, vilken milstolpe du har nått nu Tina! Stort GRATTIS! Det måste vara en helt underbar känsla, men ja, kanske samtidigt lite skrämmande…! Vad gör man nu?! Det är dit man vill komma när man börjar sin resa med att rensa! Till sina mål och det man vill göra utan att känna sig fången av ett stökigt hem. Jag trodde inte heller att min resa skulle ta så lång tid men jag tror att när man har gett det lång tid och gjort det ordentligt – vridit och vänt på varje sak – så trillar man inte dit igen. Man vet att varje sak som kommer in i hemmet kan bli en process och en möda som kräver arbete. Där kommer ju konsumtionen in i bilden också.
SvaraRaderaFör egen del känner jag mig snart färdigrensad i ”boendeytan”. Det jag fortfarande pysslar med är mina kläder och lite med böckerna och mina saker i arbetsrummet. Jag tror att jag har inte så många fler saker att rensa ut men jag skulle behöva se över möblerna, om de är rätt för sina ändamål och funktioner. Så nej, jag känner mig inte helt färdig ännu! Kanske är jag rädd för att bli färdig?! Då måste jag ta tag i alla mina mål som att vandra i bergen och allt det jag skrev ner för många år sedan!
(Sen har jag ju det ständiga loftet som hänger över mig, men det är ett annat kapitel!)
Många kramar och ser mycket fram emot att följa med på dina nya äventyr!
Härlig bild i inlägget! Ser skönt ut att sätta sig på den bänken och filosofera.
/ Eva Maria
Tack så jättemycket Eva Maria för din fina återkoppling!
RaderaDu sätter precis huvudet på spiken i att det är en milstolpe, men också faktiskt ganska skrämmande!
Tidigare idag kom det över mig när jag gick runt här hemma och bara tittade in i alla rum och utrymmen. Jag kan se det och jag känner det och det känns ännu väldigt främmande allting:).
Precis som dig har jag tidigare känt mig skrämd över att faktiskt bli klar, men så i somras kände jag mig bara så redo. Jag var vid tidpunkten inte längre alls orolig över att nå mål, något som jag tidigare känt av i omgångar. Så här efteråt kan jag dock bara konstatera att rensandet onekligen har lämnat någon form av tomrum efter sig och jag känner mig ännu lite vilse i allt. Vet att många kan känna det just så och eftersom det varit en så stor del av mitt liv under så många år är det kanske inte så konstigt.
Även du har nu kommit långt i din rensningsprocess och jag kan se att du har det inom räckhåll. Visst blir det också så att man inte längre kan skjuta upp de andra mål man haft när rensandet väl blir klart:). Jag känner samma angående det och för mig handlar det väldigt mycket om den där träningen som jag skulle vilja få in en rutin på.
Ser mycket fram emot att dela min upplevelse vidare med er här på bloggen allt eftersom. Än en gång mitt ödmjukaste Tack för att du tar dig tid att läsa och skriva. Betyder otroligt mycket det fina stöd ni läsare ger mig här på bloggen<3!
Stor Kram till Dig!
Tina