Planer på Paus...

Som ni vet har jag en längre tid haft planer för vardagsrummets utformning. Ett rum som mer än andra rum aldrig tycks bli som jag tänkt mig. I möbelväg har det under de senaste två åren tillkommit ett litet soffbord och en mindre förvaringsmöbel samtidigt som annat också rensats bort.

Jag har hållit på länge med vardagsrummet i tanken men inte genomfört mycket av det och det som nu kommit till mig under de senaste veckorna är att jag ska låta det vara så ännu lite till, dvs inte göra några mer inköp till vardagsrummet. Jag känner mig nämligen osäker på om det egentligen behöver tillföras någonting mer eller om det kanske redan är bra precis så som det är.

Komma hem

Ovan min mood board för vardagsrummet. Den har ändrats många gånger om men den här senare varianten har jag nu hållit fast vid under en längre tid. Fårskinn, korg och soffbord finns redan i vårt vardagsrum. Möjligen kommer vardagsrummet längre fram också kompletteras med en större förvaringsmöbel. Kan inte helt släppa tanken på en bättre förvaringslösning och har länge drömt om skåpet IVAR från IKEA. En riktig klassiker som tillsammans med ett par handtag i naturfärgat läder och konformade ben blir till en modern skandinavisk skönhet. Ännu får dock tiden utvisa vad som blir och inte. 

Känner att jag befinner mig i en mycket utvecklande fas just nu och mitt mål i första hand är att försöka lyssna in utan några vidare yttre distraktioner. Det är mycket avslut som sker, dörrar som stängs. Rensandet, konsumtionen, sociala medier...

Misstänker att det nu också kommer bli ett liknande avslut när det kommer till min perfektionism som jag kämpat med så länge jag kan minnas och som jag aldrig någonsin vågat tro jag skulle kunna bli av med.

Jag har varit så besatt av mitt hem (och andras hem) under hela mitt vuxna liv, men precis som Instagram slutligen (efter mycket velande fram och tillbaka under lång tid) kom till ett abrupt slut, känner jag att mitt fokus på perfektion nu kommer komma till ett liknande sådant avslut. Plötsligt, efterlängtat och också väldigt oväntat. 

Rensandet har onekligen börjat mynna ut i så mycket mer än bara just rensande och jag vill gärna få dela det med er. Känner alltmer att jag växer och utvecklas även inom andra områden i livet. Förhoppningsvis väcker det än mer nyfikenhet och inspiration även hos er att fortsätta rensa och förenkla i era hem och liv. Man vet liksom aldrig vad mer positivt som kan komma med det.

Vidare har jag länge längtat efter det enkla livet och att verkligen känna att jag också passar in i det. Inte bara vill passa in utan att jag faktiskt gör det och jag tror att om jag bara vågar släppa på de här sista bitarna när det kommer till hemmet, perfektionen och estetiken, då kommer jag också kunna landa in i det på ett fint sätt. 

//Tina

Ernst är tillbaka...

Jag vet inte om ni redan hört den goda nyheten men tänkte ändå jag ville tipsa här på bloggen om att Ernst snart är tillbaka i rutan igen. 

Jajamänsan, 26:e September drar 'Hemma med Ernst' igång på TV4 och jag har lagt en påminnelse i min digitala almanacka på Iphonen för det här vill man ju verkligen inte missa.

Komma hem

Han har onekligen varit saknad i TV- rutan vår kära Ernst och jag hoppas på mer inspiration till fler enkla DIY- projekt till hemmet.

Lampan av kopparrör ovan är ett sådant Ernst- projekt vi genomförde för några år sedan och som kommit att bli ett av mina absoluta favoritinslag i vårt hem. Praktisk är den också med möjlighet till både elektriskt och levande ljus. Den tror jag mig aldrig vilja rensa bort :).

//Tina

Simpel Sommardekor...

Här hos mig längst ner i söder har det regnat mycket de senaste veckorna vilket jag inte kan klaga på då jag tycker sommarregn är riktigt mysigt. Ska man måla huset som vi gör i år är det dock lite värre men har gått förvånansvärt bra ändå. Sambon har kämpat på med att parera skurarna och successivt också lärt sig läsa himlen, molnen och vinden :).

Brukar ni dekorera på något särskilt vis under sommaren? Jag gör det i väldigt liten skala. Mest plockar jag undan saker från hemmet såsom täcken, tjocka plädar, skinn och mattor. Allt som har ett värmande inslag helt enkelt och som vi inte behöver under de varma sommarmånaderna.

Komma hem

Ljus tänder jag sällan heller under sommaren, men eftersom det i år har varit så ostadigt väder och svalare temperaturer åkte ljusstaken fram och ställdes på soffbordet dekorerad med strandfynd. Behövs ju liksom inte så mycket mer för att skapa en somrig dekor. Älskar att plocka stenar och snäckskal när vi rör oss vid havet. Skilja på dem kan jag oftast inte längre men just de här stenarna och snäckorna vet jag kommer från Måkläppen som vi besökte i vintras. 

Det var en tuff vandring med hård vind och blöt sand och jag var full med nässelutslag som slog upp från ingenstans under natten och kliade på hela kroppen. Men vi gav oss iväg och fick till slut efter lång vandring även möjlighet att se sälarna som sedan följde oss i vattnet längs stranden på vägen tillbaka. Det var ett helt magiskt ljus den dagen och allt som allt blev det en väldigt fin naturupplevelse utslagen till trots :).

Hoppas ni har det bra där ute i sommaren.

//Tina

Behovsanalys vardagsrum...

Det har nu gått cirka ett halvår sedan vi la in det nya golvet i vardagsrummet och då även min inredningsentusiasm åter började bana väg för tidigare invanda beteenden. Som ni kanske minns tvingades jag vid tiden lägga band på för mig själv för att den här gången istället låta behoven sakta få växa fram.

Det man kan konstatera så långt är att vi har väldigt få möbler i vårt vardagsrum. Faktiskt än mindre än för ett halvår sedan då vi också hade en byrå som gav en del förvaringsmöjligheter. Vid jul behövde vi dock göra plats för julgranen och byrån fick då flytta upp i sovrummet där den också från början är tänkt att stå.

Eter byrån försvann har jag känt en stor saknad efter någonstans att göra av laptop, laddare, almanacka, skrivblock, kontorstillbehör mm. På kvällen vill jag gärna plocka undan allt och eftersom mitt nuvarande skrivbord är så litet ger det genast ett stökigt intryck även om bara ett fåtal saker ligger framme. 

Moodboard vardagsrum- Skåp IKEA HAVSTA ,Kuddar Klässbols, Korg Granngården, Lampa Zara Home

När det kommer till förvaring i vardagsrummet utifrån de behov som föreligger funderar jag i banor av alltifrån en enkel korg att slänga ner det mest väsentliga till någon form större högskåp och med det göra en omorganisering från bokhyllan i  arbetsrummet.

Även skrivaren som idag förvaras i förrådet i källaren finns med som en punkt men är inget måste. Det som vi har ett konkret behov av att lösa när det kommer till förvaring i vardagsrummet är egentligen endast de fåtal saker som nämns ovan. 

Förvaringen skulle utöver ett minimum bestående av en korg till ett större skåp alternativt även kunna vara ett mellanting i form av t ex ett sidobord med låda, ett äldre skrivbord med en eller flera lådor eller också en modern stringhylla med skåp. 

Vi har även pratat om att göra Ernst golvur med hyllor bakom. Hittar ingen bild på det men det är en modern tolkning av det antika golvuret med förvaring bakom sig. Eftersom klocka också är något vi saknar i vardagsrummet känns detta som ett intressant alternativ som skulle ge oss både förvaringsmöjlighet och ett intressant urverk. I vårt förvar finns som alternativ också en ännu obrukad väggklocka som skulle kunna tas i bruk.

När man som vi har valt att leva i ett väldigt avskalat hem med få möbler kan det ibland saknas ytor att ställa saker på. Och även om jag som ni vet inte är mycket för rena prydnader, kan jag ibland ändå sakna att ha några få valda favoriter som dekor och även fler möjligheter för t ex levande ljus, böcker, foton mm. Någon form av öppna hyllplan hade varit en bra lösning på det vilket också en stringhylla kan erbjuda, men det är ännu något det behöver funderas mer på.

Ja, ni hör hur tankarna fortfarande går ett halvår senare och att inget beslut ännu har tagits. Tills vidare blir det därför högst troligen en väldigt enkel lösning med en simpel korg stor nog att slänga dator, tillbehör och övriga saker i om kvällen. 

Så får vi helt enkelt se på sikt om det blir ett komplement till den med golvuret, öppna hyllplan, någon form av bord med förvaring alternativt en större förvaringsmöbel i form av ett högskåp eller en klassisk string med både hyllor och skåp.

Som ni förstår av inlägget har även långsamhetens lov blivit en del av att leva enklare. Det brådskas inte något nämnvärt längre. Det gläder mig. Jag som alltid tidigare varit den som skyndat fram och stressat på. 

Fortsättning följer...

//Tina  

Göra ingenting...

Så fort golvet var lagt i vardagsrum var min spontana tanke att jag omedelbart skulle börja på att planera för hur detta utrymme skulle inredas. Ögonblickligen kände jag både en iver och en stress. Måste fixa det här nu, få till det som vi vill ha det, göra klart och det utan att ens golvlisten hunnit komma på plats igen. Hm...

Komma hem

Ja, vad händer egentligen när man har en helt blank canvas framför sig som bara väntar på att få fyllas med möbler och övriga ting. Jo, den inredningsintresserade delen av mig väcks åter snabbt till liv och vill köra igång på nytt igen. Snabbt fick jag dra i bromsen och säga STOPP! STOPP! STOPP! STOPP! till mig själv. Du ska inte alls gå in i något galet inredningsmood här nu. Det var då. Nu är nu. Du är inte som du var en gång. Ingenting är som det en gång var. Här ska inte startas igång någonting. Det du ska göra är att känna in, förstå vilka nuvarande behov som föreligger och utöver det inte göra någonting mer. Du ska vara här och nu och låta allt långsamt växa fram.

Mitt gamla jag tror fortfarande att jag behöver mer än vad jag behöver och eftersom jag levt med mitt gamla jag betydligt längre än med mitt 'nya' jag, är det också där jag spontant hamnar om jag inte är uppmärksam på hur tankarna går. Det går snabbt att hamna i gamla invanda hjulspår. Det är onekligen en kul värld att leva i, men också något jag medvetet valt bort eftersom det aldrig kändes nog, aldrig blev tillräckligt bra och enbart gjorde mig betungad, trött, stressad och slut.

Jag ser så mycket fördelar med att leva ett enklare liv att någonting annat aldrig skulle vara aktuellt nu. Efter mina 5-6 år av rensande och förenklande av mitt hem och liv kan jag fortfarande faktiskt inte se någon nackdel med den minimalistiska livsstilen. Det betyder vidare att jag absolut inte på något vis önskar fylla på med nya möbler och prylar. Jag är fortfarande intresserad och lägger stor vikt i hur vårt hem känns och ser ut och jag vill fortfarande ha det fint omkring mig, men jag behöver inte använda mig av mitt tidigare tillvägagångssätt. Jag kan hitta nya sätt att ändå uppnå det jag önskar uppnå. 

Viktigast av allt är att jag i högsta möjliga mån önskar använda det vi redan har eller skapa någonting nytt av det vi redan har eller har tillgång till. Endast om behovet inte går att uppfylla på något annat vis är jag öppen för att komplettera med något begagnat eller helt nytt. 

Min plan är därför i dagsläget att endast låta det vara som det är i vardagsrummet med de saker vi hittills valt att ställa tillbaka in igen. En soffa, fåtölj, en byrå, två pallar, en golvlampa och någon prydnad. Förmodligen att jag lägger till något mer textilt inslag längre fram och provar olika lösningar, men i det stora hela ska jag inte göra någonting mer resterande del av året. 

Kanske kommer jag faktiskt fram till att vi inte behöver mer än så här i vårt kombinerade mat- och vardagsrum. Det är redan klart. Bord kan vi snabbt få fram från förrådet i källaren på några minuter. Det behöver tack och lov inte alltid stå ett bord och stolar i rummet utom när vi är i behov av eller har önskemål om ett. Så befriande. Gillar den öppna ytan och har idag heller inget emot det väldigt, väldigt enkla, avskalade och minimalistiska. Jag har med tiden helt och hållet vuxit in i det. 

Jag ska dock erkänna att jag känt mig lite bekymrad över att inte ha något tillägnat 'command center' längre, dvs ett bord att använda som skrivbord till vardags. Har ingen längtan alls efter vårt tidigare stora glasbord som kräver mycket underhåll och är ofantligt tungt, men känner fortfarande ett behov av att ha någon form av hemarbetsplats att utgå ifrån. Testar därför nu att ha min arbetshörna i matrumsdelens inre hörn. Betydligt mindre än vad jag är van vid, men förvaring och avställningsyta finns även att tillgå i och ovanpå byrån.  

//Tina

Vardagsrummet & Kloka ord från Ernst...

Nu har vi tömt ut i vardagsrummet och börjat förbereda för golvläggning. Kvar finns endast ett par fåtöljer som vi kan hänga i om kvällarna när vi har något att se på TV:n mitt över. 

Komma hem

Golvlampan som är ett Sommar med Ernst- projekt sambon hjälpt mig med är tillverkad av kopparrör och en vanlig trädgårdsplatta till fot med både elektriskt och levande ljus. Tycker om den väldigt mycket och det blir nog ytterligare något Ernst- projekt framöver. Så kul och tillfredställande med ett DIY.

Vidare måste jag säga att jag trivs så bra här inne i vårt vardagsrum nu och känner inte alls att vi behöver fler möbler eller prylar:). Kanske är det våren och sommaren som gör det enkla och avskalade så lockande eller så har jag bara avancerat som minimalist??

Ifrågasätter alltmer upplägget av hemmets utformning och hur det 'bör' se ut. Det finns onekligen mycket regler och ramar för hur ett hem bör utformas och möbleras. En del så klart ur ren praktisk natur men mycket också för att det är så det alltid har varit och sett ut. Känner också själv att jag har dessa uppdiktade ramar djupt rotade inom mig och att det skapar någon form av obehag att faktiskt gå emot dem. 

Återstår att se hur vi kommer att göra och vad som kommer att komma tillbaka in igen när golvet väl är lagt. Fondväggen vet jag dock redan nu kommer att återgå till vanlig vit igen. Den har varit mycket, mycket uppskattad men nu längtar jag bara tillbaka till det enkla vita och istället introducera färg i textilierna. 

Som ni kan se har den ursprungliga murstocken också plockats fram(sambon har knackat i dagarna två) och den tidigare stenmuren tagits bort. Vi har ännu inte bestämt om murstocken ska få vara synlig eller gipsas för. Det gamla teglet ger onekligen karaktär till rummet och ger även inslag av jord i material och eld i färg som jag alltid har så svårt att få in, men känner mig samtidigt tveksam till kontrasten mot allt det övriga ljusa då jag vill försöka skapa ett stillsamt, lugnt och enkelt rum.

Det var lite om vad som händer här hos mig och innan jag avslutar vill jag gärna också dela ett klipp med allas vår Ernst Kirchsteiger från Formexmässan ett par år tillbaka. Ernst sammanfattar i den här intervjun allt det jag idag har i mina tankar om hemmet och om inredning. Kloka ledord att ta med sig på vägen mot ett enklare och mer hållbart hem och liv. 

Intervjun finns att se här.                                                                         

                                                                          //Tina

Hej kom & hjälp från vardagsrummet...

Siljangolv må vara ett minne blott, men icke här hos mig. Här ligger de fortfarande i tryggt förvar i sin ljusblåa skrud. 

Så här det ser det alltså ut bakom kulisserna och har gjort en tid. En väldigt lång tid. I matrumsdelen är det än värre, där förvaras resten av golvet och hade det inte varit för att jag genomlevt 10 års renovering av vårt 30- tals hus vet jag ej om jag hade stått ut. Men man lär sig att vara tålmodig i ett sådant här projekt och ödmjuk och tacksam i en enda salig blandning. Vi har nog genomlevt det mesta i det här huset när det kommer till vad en omfattande husrenovering innebär. 

Komma hem

Att längtan nu är stor att få på plats resten av golvet och slippa Siljan-loggan som 'dekorativt inslag' är en underdrift. Jag är mer än redo och det börjar äntligen bli inom räckhåll. Efter en hel del uteprojekt har sambon återvänt till trappen som snart ska målas och sedan kläs med matta. Efter det ska vi riva ut och lägga nya golvet på plats i vardagsrummet. Vad vi ska göra med resterande golvpackar till kök, hall och veranda är en senare fråga. Say no more.

I vardagsrummet har vi under en tid på prov flyttat ut soffan och min minimalistiska sida har fått möjlighet att uppleva(om än en kortvarig) euforisk glädje i och med detta. Istället för soffan togs fladdermusfåtöljerna fram från källaren och jag har verkligen njutit av mitt nya luftiga, minimalistiska och väldigt, väldigt enkla vardagsrum. Estetiskt kändes det bara så rätt(Siljan- loggan till trots), men med tiden kom saknaden efter att ha möjlighet att krypa upp och liksom slappa i något mer bekvämt. Fladdermusfåtöljerna är helt ok komfortmässigt men de är onekligen svåra att 'krypa upp i'. Du sitter där du sitter helt enkelt. Efter en tid tvingades jag ovilligt erkänna att vi kommer sakna vår stora, mjuka soffa. 

Fladdermusfåtöljerna har jag haft svårt att göra mig av med genom alla år jag rensat men känner mig nu slutligen redo att sälja dem. De åker helt enkelt med på auktionen i November. Jag känner en stor lättnad i att äntligen tagit steget fullt ut. Det är ändå något av en bitterljuv känsla, men vi har ingen annan lämplig plats för dem och i förrådet i källaren kommer inget tillbaka in igen. I uthuset vill jag inte heller ha dem ståendes till ingen nytta. Tiden är kommen för dem att förgylla någon annans hem.

//Tina 

 

Äntligen...

Äntligen har den lämnats in till lackering, byrån i uthuset som så länge stått på vänt. Byrån som tagit upp både plats och energi och tankar om vad jag ska göra med den. Byrån som jag våndats över så många gånger. Hur ska det bli? Vad ska vi göra? Kommer vi någonsin fullfölja planerna för den? 

Nu händer det äntligen. Men utan resan mot enkelhet och minimalism har jag svårt att tro att det skulle blivit av. Vägen mot ett enklare liv tvingar mig nämligen att utvärdera allt vi äger och har.   

Komma hem

Ännu en sak har tagits ur 'lagret' och med det har ännu en stor tyngd släppt från mina axlar. Och ännu en gång förundras jag över vilken börda och tyngd mina ägodelar har och har haft på mig, hur mycket de tar i anspråk, den underliggande stress de faktiskt orsakar. 

Nu ska byrån inte längre stå där i uthuset och pocka på min uppmärksamhet. Nu ska den inte längre stå på vänt och ge mig dåligt samvete. Byrån som jag sökt efter under många år och som vi körde till Skurup för att hämta. Nu ska den inte längre ta upp onödig plats, nu ska den inte längre bara stå där utan att fylla sin tänkta funktion. 

Efter många år i vårt uthus ska den äntligen tas i bruk. Den fina byrån med lejonhuvuden på. Och blå det ska den bli, den mörkare av de två.

//Tina  

Aha- moment & Källor till inspiration...

Ibland dimper de ner, de där svaren och insikterna som man längtat efter och sökt efter länge. Tidigt, tidigt i morse fick jag mig ännu ett sådant där Aha- moment när jag sökte ny inspiration och motivation inom området Simple Living och minimalism.

Komma hem

Tog mig nämligen en titt på Joshua Fields Millburn's(ena halvan av The Minimalists) house tour som jag förvisso sett förut men som gav mig helt nya insikter den här gången. En bit in berättar han att de levt utan en del möbler såsom soffa och matbord i sitt nya hem under tiden de letat efter något som passat in på deras specifika behov och önskemål. 

De har inte brådskat med möbelinköpen förstår jag. Sedan kommer orden som får mig att sätta mig rakt upp; I´m complete in an empty room'. Jag spolar tillbaka och tittar igen. 'I´m complete in an empty room'. Oj, wow, jag inser snabbt att det inte alls stämmer in på mig. Jag känner mig inte alls fullbordad, komplett och nöjd i ett tomt rum. Tvärtom.

I mina många försök att få till det perfekta hemmet söker jag dock ideligen efter just denna 'fulfillment' som Joshua pratar om. Plötsligt känns det inte alls konstigt att jag aldrig lyckats komma dit. Det går inte att nå tillfredsställelse eller känna sig hel genom möbler och prylar. 

Och även om jag innerst inne vet om att det är precis så har det ändå aldrig helt lämnat mig, jag har aldrig helt slutat hoppas och jag har inte heller helt slutat försöka. Allting faller på plats och min nya målsättning på den här resan får onekligen bli förmågan att känna mig 'Complete in an empty room...'

Videon med Joshua's house tour finns att se på YouTube här.

Jag vill även passa på att tipsa om det här 60- minuters programmet som handlar om att leva enklare med mindre prylar med konkreta tips från flera olika källor såsom; Joshua Becker(mer med honom här), The Minimalists(som förmodligen är dem jag följt allra längst och inspirerats alla mest), Courtney Carver som är skaparen av Project 333(mer om det i tidigare inlägg här) och så ytterligare en inspiratör inom frivillig enkelhet.

Jag slänger även in en nyupptäckt rensare och blivande minimalist som jag börjat följa på YouTube; Erica Lucas. Här finns verkligen massor av bra rensa- inspiration. På bara 4 månader har hon gjort stora framsteg med att reducera ner och förenkla sitt liv och i sitt hem. Check it out!

Slutligen miljonären Alex som rensat bort allt överflöd i sin supertjusiga takvåning inklusive soffan. Jag blev mycket, mycket inspirerad av Alex minimalistiska garderob och upplägget på den. Kanske dags för mig att förenkla ytterligare? Alex pratar en lång stund innan själva visningen av lägenheten i videon som finns att se på YouTube här. Spola fram till ca 13.30 om du önskar hoppa introt.

//Tina

Bort från perfektionism...

Så länge jag kan minnas har jag strävat efter perfektion. Redan som barn var jag extremt ordningsam och i mitt rum hade var sak sin specifika plats. Som tonåring var mitt rum till skillnad från de flesta andras alltid städat. Perfektion är något som lyst genom var jag än har befunnit mig och vad jag än tagit mig an i livet. 

Konstigt nog tycks detta vara en egenskap som andra människor avundas. De ser ordning, de ser struktur, men tro mig när jag säger att det är inget annat än ett ok att bära runt på.

Komma hem

I snart 20 års tid har jag försökt mig på att skapa det perfekta hemmet, men ändå aldrig känt mig helt nöjd. Vi är lyckligt lottade som haft möjlighet att totalrenovera vårt hus inifrån och ut och skapat det precis så som vi velat ha det. Ändå finns alltid känslan där att det finns saker vi kunde gjort än bättre. 

Perfektion är en fälla och även om jag idag vet att det är så har jag ingen aning om hur jag någonsin ska kunna bli av med den här delen av mig. Att skala av och förenkla i vårt hem har dock gett mig lindring, ganska stor faktiskt. Minimalismen kan kanske inte göra så mycket åt stavfel, oräta vinklar och veck, men tar mig åtminstone bort från den ständiga jakten efter den perfekta möbeln eller den perfekta prylen som ska göra allt komplett. Det är nog ändå i det jag kämpat som mest. 

Men tro mig när jag säger att jag fortfarande kan hamna där i tanken. Nästan dagligen får jag påminna mig själv om att jag inte behöver någonting mer för att känna tillfredsställelse i livet eller med mitt hem. Jag har ju redan allt jag behöver...

//Tina

När cirkeln sluts- tillbaka till minimalism...

I början på 2018 skrev jag ett långt inlägg om min kluvenhet inför min egen inredningsstil och begreppet minimalism. Jag fick det inte riktigt att gå ihop. Min längtan efter att leva enklare krockade med min stora passion för inredning, min stil och även strävan efter att skapa 'det perfekta hemmet'. Jag kan idag lite drygt ett halvår senare förstå var jag befann mig där och då och även se skillnaden i var jag befinner mig nu. 

Lite oväntat är jag tillbaka i det minimalistiska tänket och cirkeln är därmed sluten. Det är nog lite typiskt för mig att behöva testa på lite olika saker innan jag vet om det är det jag verkligen vill eller ej. Jag behöver ha konkreta bevis. 

I början på året var mitt mål att inreda vårt hem fullt ut och få till de där sista bitarna, men på vägen insåg jag att det mest faktiskt bara gjorde mig trött, uppgiven och frustrerad. I samma sekund jag tagit beslut och bestämt mig för något specifikt dök någonting annat upp. En aldrig sinande ström av något ännu mer passande, vackrare, mer genomtänkt eller mer praktiskt fördelaktigt. 

Hur skulle jag någonsin kunna färdigställa och bli klar med vårt hem? Det fanns alltid något nytt att önska och det hela gjorde mig både stressad och otillfredsställd. Inte särskilt överraskande dock då det ju är precis så konsumtionssamhället är uppbyggt.

Komma hem

Under sommaren kom så mitt beslut om att åter börja skala av i vårt hem istället för att fortsätta fylla på och den här gången skulle jag göra det på riktigt. Jag kände mig så innerligt trött på alltihop. 

Det hela tog sin början i vardagsrummet och det har känts både spännande och skrämmande på en och samma gång. Vad händer när jag lägger all strävan efter det perfekta hemmet på hyllan? Vad händer när jag helt släpper taget om mitt intresse för inredning? Vad händer när saker och möbler plockas bort och endast det mest väsentliga och viktiga blir kvar?

Jag kan redan nu berätta att det så långt är lite av en omvälvande upplevelse och jag behöver lära känna mig själv på nytt igen. Det går inte längre att gömma sig bakom prylar och möbler och längtan efter nya saker utan jag tvingas se på mig själv och mitt liv så som det är. En del av distraktionerna är borta och med det kommer saker upp till ytan. Bra saker, jobbiga saker, viktiga saker, spännande saker. 

I mitt tidigare inlägg skrev jag att mitt vardagsrum förmodligen aldrig kommer att bestå av endast en soffa och en grön växt.  Jag skrev att jag inte trivdes i den miljön. Vardagsrummet består idag av lite mer än så, men som ni kan se ovan har jag skalat av soffbord och matta, kuddar och fåtölj, sidobord, förvaring, lampor och dekorationer. 

Det har känts ovant till en början trots att det skett stegvis men jag gillar det mer och mer. Det pirrar till i magen när jag stiger upp på morgonen och tittar in i vardagsrummet. Det är en tydlig förändring som skett. Det känns som en nystart. Som att börja om mitt i livet och det är med spänning jag ser fram emot vart minimalismen kommer att leda näst. 

I kommande inlägg tänkte jag berätta lite mer om mina planer inför hösten. Nya rensaprojekt, mer hållbarhet, miljötänk och om vägen till ett mer minimalistiskt hem. 

//Tina

Skapa ett enkelt stilleben...

Påsken är förbi men de vackra tulpanerna står sig än. I vardagsrummet har jag skapat ett enkelt  vårstilleben bestående av en tavla, lampa och färska blomster. '

Den enkla basen går även fint att komplettera med t ex ett ljus, en vacker ask, en bok eller något annat kärt.

Komma hem

Tänk på att använda motsatsförhållanden såsom högt/lågt, kantigt/runt, ljust/mörkt osv. när du skapar ditt stilleben. Det ger ett balanserat intryck. 

//Tina

Om inredningsstil, minimalism & att vara sann mot sig själv...

Under många, många år försökte jag ta reda på vad som egentligen var min stil när det kom till heminredning. Jag hade känt mig minst sagt förvirrad då jag drogs i alla olika riktningar och gillade de allra flesta av stilar. Vid något tillfälle genomförde jag även en style searching här på bloggen som resulterade i att min stil var eklektisk. Typiskt nog den stilen som jag fann mest utmanande av dem alla. 

Jag hade länge svårt att förlika mig med min eklektiska sida, det kändes helt enkelt för krångligt. Jag ville att det skulle kännas enkelt att inreda mitt hem, men istället upplevde jag frustration och med många misstag längs vägen.

Komma hem

Spolar vi fram till idag kan jag verkligen känna att mitt hem speglar den jag innerst inne är. Efter 20 års experimenterande har jag äntligen hittat mitt alldeles egna uttryck. Men sedan jag börjat intressera mig för Simple Living och Minimalism kom än en gång önskan om att min stil skulle sett annorlunda ut och passa bättre in i estetiken inom området. Jag skulle så gärna vilja att den var mer enkel i sitt uttryck. Okomplicerad. Avslappnad. Naturlig. Anspråkslös. 

Men hur gärna jag än vill så kommer min egen stil aldrig att kännas så där härligt opretentiös. Den går nämligen betydligt mer åt det formella hållet. Jag är dessutom en typisk metall som älskar perfektion. Det känns inte som om det går att göra någonting åt. Det är som en del av min personlighet. Det är den jag är.

När jag inreder mitt eget hem blir det på ett visst sätt. Jag kan göra moodbords och inspireras av vackra hem som inte alls ser ut som mitt eget och tror mig känna att det är så vill jag ha det, men i hjärtat känns det inte riktigt rätt även om min hjärna tänkt sig att det ska se ut precis så. 

Komma hem

Vidare skriver jag och delar med mig av minimalism på sociala medier och känner mycket riktigt en stor passion inom området, men ärligt talat så får jag det inte riktigt att gå ihop och det har börjat skava inom mig. Vad håller jag egentligen på med? Bör jag ens använda mig av begreppet minimalism? Jag känner att jag inte riktigt passar in i mallen och jag har även börjat känna mig begränsad av det.

Det jag brottas med mest är förmodligen min egen bild av hur minimalism ska se ut. Det finns inga skrivna regler, men en minimalist strävar ändå hela tiden efter att omge sig med mindre saker. Det gör jag med, men kan samtidigt inte förneka att jag tycker om att fixa lite här och skapa något nytt där. 

Komma hem

Och i samma andetag som jag planerar att spika upp en tavla på väggen kommer det över mig att det där inte riktigt går hand i hand med ett enklare liv. En tavla kräver underhåll och behöver både dammas och putsas och blir ju i ärlighetens namn bara ännu en ägodel i raden av alla andra. En sann minimalist hade lämnat väggen tom och njutit av den i all sin flärdfrihet. 

Jag vet inte riktigt var allt det här ska landa. Det jag känner mig övertygad om är att jag med all säkerhet kommer att fortsätta att rensa och förenkla i vårt hem. Mitt mål är fortfarande att vi ska äga mindre saker, men jag smider samtidigt planer för vårt hem som jag vill färdigställa och inreda mer framöver. Jag vill lägga till de där sista bitarna som för mig gör ett hus till ett hem. 

Däri uppstår också samma konflikt som tidigare och det hela har börjat kännas minst sagt motsägelsefullt. Enkelhet, rena ytor, avskalat? A b s o l u t. Minimalistiskt? Not  so  much. Mitt vardagsrum kommer förmodligen aldrig bestå av endast en soffa och en grön växt. I  wish, men jag trivs inte helt i den miljön. Jag behöver mer möbler och ting omkring mig för att känna mig hemma. Jag vill kunna njuta av konst på väggarna.

Vi får väl se vart det leder. Viktigast av allt är nog ändå att vara sann mot sig själv.

//Tina

Enkel höstfix med Feng shui...

Jag är en riktig höstmänniska och redan i slutet av Augusti månad börjar jag plocka fram plädar och mattor från förrådet och förbereder för den lite kallare och blåsigare årstiden. Som ni vet tycker jag om att hålla det enkelt och behåller den mesta av inredningen som den är. 

Genom att använda några få inslag från eldelementet går det snabbt att skapa sig en varmare, mysigare och mer passande inredning inför hösten och vintern. 

Komma hem

I vardagsrummet har jag t ex lagt en pälspläd över soffryggen och en chevronmönstrad kohudsmatta på golvet. Alla typer av djurhudar och päls hör till eldelementet som vi behöver mer av i våra hem under vinterhalvåret. Även all typ av ljus hör hit(elektriskt, stearinljus, oljelampor, eldstäder) liksom pyramid- kon-och triangelformer.

Lite längre fram kommer jag även att plocka fram en ljuslykta eller ett par ljusstakar som värmer till det ytterligare, men sedan känner jag mig faktiskt klar att möta och njuta av den underbara hösten. 

Mer om Feng shui, Eldelementet och de övriga av de fem elementen finner ni i menyn Kategorier till höger.

//Tina

En helg med minimalism...

I Lördags körde jag och sambon igång tidigt och började på höstens vardagsrumsprojekt. Mycket skulle tömmas och bäras ut och till sist stod det endast en pall kvar i rummet. Jag kan ju inte förneka att minimalisten i mig vaknade till liv en smula...

Komma hem

I helgen tog vi så också äntligen beslut om att öppna upp ett utrymme som finns gömt i väggen mellan vardagsrummet och köket. Det är en spalt med ett djup på dryga 40 cm som vi upptäckte när vi fällde in el och satte ny gips i vardagsrummet för några år sedan. Här ska tv:n få stå, lite i skymundan och inte längre det första man ser när man tittar in.

Komma hem

Framåt kvällen slog jag mig nöjt ner i mitt nya minimalistiska vardagsrum och avnjöt ett glas vin. Jag kan verkligen se mig själv leva med väldigt få saker, det bor helt enkelt en minimalist i mig som väntar på att få komma ut...

Komma hem

//Tina