10 aug. 2022

Jag ger mig själv året ut...

För lite drygt en månad sedan skrev jag ett inlägg om hur trött och färdig jag kände mig med hela rensningsprocessen. Att jag inte längre alls njöt av resan utan bara ville komma i mål och börja leva ett liv i enkelhet. 

Den senaste rensningen hade gjort mig bestört över hur mycket det fortfarande fanns att rensa bort. Jag drabbades vid tiden av en nästan omöjlig känsla om att den här resan på något konstigt vis aldrig skulle få ett slut. Jag kände det som om jag skulle få fortsätta så här livet ut, som om jag aldrig skulle nå fram. 

Komma hem

Ett riktigt bryt blev det. Jag vet inte riktigt varför det kom just här och nu, men det var förmodligen bara chocken över alla prylar som jag åter lyckats samla ihop i den senaste rensaromgången. Inte i min värld kunde jag tro att jag skulle kunna fylla upp källarförrådet på nytt med möbler och bortrensade prylar. Det var verkligen en helt overklig syn att det fortfarande fanns så mycket kvar.

Till detta hör också att jag under en längre tid faktiskt känt mig övertygad om att jag varit så nära ett enklare liv. Att jag varit i stort sett klar med rensandet, men så plötsligt kändes det allt annat än just så. 

Jag kan inte minnas att jag tidigare känt specifikt just så här under mina år av rensande. Visst har det känts tungt och gått trögt och jag har varit uppgiven i stunder, men nu hade jag bara fått nog. Fått nog på ett sätt jag inte upplevt förut. Jag var som i upplösningstillstånd, så innerligt trött och utmattad på alla möbler och prylar.  

Successivt har uppgivenheten tack och lov med tiden som gått alltmer övergått till klarhet. Jag har kommit till en djupare insikt om att jag nu verkligen vill avsluta allt det här med rensandet, vilket i nästa led betyder att jag kommer ge mig själv året ut.

Jag har med andra ord knappt ett halvår på mig att avveckla allt tänkbart resterande överflöd från vårt hem. Det kommer den här rensaromgången inte finnas utrymme för några tveksamheter. Är jag osäker på något kommer det att rensas bort. Det som blir kvar är sådant vi med 100% säkerhet vet att vi kommer ha användning för, tycker om eller av annan anledning vill spara på. 

Processen har redan påbörjats. En del av er kanske såg i min händelse på instagram att vi under helgen kört iväg samtliga bortrensade möbler från källarförrådet, det har successivt även lagts ut och fortsätter läggas ut annonser på Tradera, jag har kört en omgång med kläder, innerkuddar och övriga textilier till skänkes och slutligen även lagt upp annons på Blocket med en del möbler och andra ting.

Jag kommer gå väldigt hårt fram och vara väldigt tuff mot mig själv de kommande månaderna. Det kommer att rensas kontinuerligt utan uppehåll. Det som motiverar mig att göra så är helt enkelt att jag vill få till ett avslut. Inte nästa år, inte om två år, inte till våren, sommaren eller hösten om några år. Jag vill komma i mål och avsluta min rensarresa år 2022. 

//Tina


7 juli 2022

Fått nog...

Kl är 04.00 på morgonen. Kroppen pumpar fortfarande av adrenalin från gårdagen. Har precis ägnat ett par intensiva dagar åt rensningsprocessen. Det blir tydligt för mig att jag inte bara är ett typiskt metallelement, i situationer som dessa ger sig även elden i mig till känna. Det blir inte sällan rejäla krafttag och full fart fram när jag väl sätter igång. 

övervåningen gick det mindre fort fram, men arbetade mig igenom bit för bit. Det var den här gången tacksamt nog en skön känsla av enkelhet som mötte mig i sovrummet. I allrum, arbetsrum och vindsgarderob en annan historia. Framförallt vindsgarderoben var ett sådant bakslag för mig. Saker som på nytt börjat ackumuleras där inne. Åter igen den tunga känslan i bröstet. Än en gång överväldigad. 

Och sedan när projekt övervåning slutligen blev klart, det hemska källarförrådet. Samma som vindsgarderoben. Kan inte andas. Blir så ofantligt trött på alltihop och nästan panikslagen över att ständigt känna det som om jag är tillbaka på ruta ett igen. 

Som grädde på moset kommer ett av mina gamla inlägg upp i inläggstoppen på instagram när jag taggar #levaenklare. Året är 2017 och jag känner en oerhörd tacksamhet över resan mot ett enklare liv. Det är rörande och jag minns tillbaka på stunden när jag satt där i köket och kände precis så. I samma andetag inser jag att det gått hela fem år sedan dess och att jag fortfarande inte kommit fram. Det är som om jag befinner mig på en resa utan slut. 


Hur mycket prylar och möbler och kläder kan det egentligen finnas i ett hem? I vårt hem? Jag förundras verkligen över hur det kan ha tagit mig ytterligare fem år av mitt liv att nå fram till ett enklare liv. 

Har jag köpt på mig nya onödiga saker under de här fem åren? Är det däri förklaringen ligger? Jag kan inte minnas att det är så. Tidigare år ja, men inte de senaste. Samtidigt får jag inte riktigt ihop att det fortfarande finns så mycket kvar i denna senaste rensaromgång.   

De gångna veckorna har jag så också känt hur det har påverkat mig, det som successivt samlats nere i källaren. Verkligen rent fysiskt känt hur överflödet får mig att må. Hur de bortrensade prylarna har gjort mig spänd, stressad, orolig och rastlös. Värk i rygg, axlar, nacke.  

Jag njuter inte längre alls av resan. Jag vill verkligen bara bli klar. Kunna slappna av, bara få vara, i ett hem som känns på det sätt som jag önskar. Enkelt, luftigt, med lätta energier och endast innehållande saker som jag/vi använder och är i genuint behov av. Saker vi uppskattar och verkligen tycker mycket om.

...

Rent generellt är det naturligtvis inte av någon avgörande betydelse hur länge man håller på att rensa och förenkla i sitt hem och liv. Det är ingen tävling och alla har vi vår alldeles egna väg att vandra. Jag har min och du har din och att rensa är som vi alla vet väldigt mycket en process.  

I regel är processen även både tids- och energikrävande. Det är olika hur vi tar oss igenom. Jag är väldigt mycket en allt eller inget rensare. Andra kan vara mer systematiska och i jämn takt rensa lugnt och metodiskt. 

Det finns inget som är rätt eller fel. Kanske njuter man av processen och uppskattar att det faktiskt tar tid. Uppskattar och njuter av varje steg i rätt riktning eller så känns det mer som för mig, som ett aber och något man bara till slut vill ta sig igenom. 

Oavsett tror jag det är viktigt att vi inte jämför vår egen resa med någon annans. Jag har helt klart gjort mig skyldig till det genom åren och kanske är det det som skapar mitt paniktillstånd från att nyligen känt mer av en acceptans att inte vara framme än. 

Jag har jämfört mig med andra människor som skalat av och förenklat och som fullt ut börjat leva ett enklare liv inom ett år eller ett par års tid. För mig blev det helt klart en annan utgång och jag har börjat känna det som om jag slösar min tid och alltmer liksom kommer på efterkälken.

Samtidigt skulle jag inte för något vilja vara utan upplevelsen eller de lärorika år av rensande och förenklande som hittills varit, men jag önskar helt ärligt att det hade gått något fortare fram. Jag vill så gärna bara få börja leva i enkelheten.


//Tina

 

29 juni 2022

Check på övervåning...

Äntligen kan jag ge er en uppföljning på mitt föregående inlägg här. Det har gått några veckor och det har varit aningen mer segt att ta sig igenom övervåningen än jag först föreställt mig. Parallellt med att ha rensat bort saker har jag även passat på att göra en grundlig städning av varje rum. 

Sammanlagt kan man säga att jag fick ihop i storlek en flyttkartong med bortrensade saker. En blandad kompott av prydnadssaker, textilier, böcker, IKEA- kataloger(hör och häpna- mer om det i inlägger här), DVD- filmer mm. 

I MALM- byrån blev det utrymme igen för det som tidigare slängts in i vindsgarderoben, så där är nu ordningen återställd. Skönt!

Mest arbete fick jag avsätta i arbetsrummet. Bokhyllor hörrrni...de kan sluka en hel del. Rensade först bort det jag spontant kände att vi kunde rensa bort. När jag sedan skulle göra en grundlig städ av hela bokhyllan och tömde ut allt och ställde på golvet blev jag minst sagt chockad över hur mycket saker vi hade kvar. 

Blev ju liksom mer tydligt när allt stod samlat där på golvet. Jobbig insikt men också en viktigt upptäckt. Likt KonMari- metoden, men där man uteslutande rensar enligt kategorier. Här var det mer en blandning av diverse olika saker. 

Är nog en väldigt bra idé ändå att även fortsättningsvis samla ihop det som förvaras i ett och samma utrymme. Det ger onekligen en helt annan bild än om prylarna finns utspridda på olika ställen i rummet.

Komma hem

I sovrummet var det minst att rensa. Någon liten uttjänt strumpa i en av byrålådorna:) och något enstaka klädesplagg. I övrigt inte så mycket mer. Höll dock på att glömma att vi ju faktiskt rensat bort sänggaveln. Den stod i vindsgarderoben sedan cirka ett år tillbaka och nu bara bestämde vi oss att den fick åka. 

Vidare förvaras i vindsgarderoben som synes ovan fortfarande några saker som vi inte har i bruk, men ändå vill spara på. Jag är dock noga med att begränsa detta 'lager' av saker och det får inte byggas på igen. B la har vi ett par mattor och ett skinn som i regel tas fram under vinterhalvåret, ibland inte. Jag tycker väldigt mycket om dessa mattor och även om jag/vi säkert hade klarat oss utmärkt utan dem, är de så pass älskade att de ändå får vara kvar. 

I vindsgarderoben finns även våra tidigare huskatters klösträd och jag känner att jag vill fortsätta spara på det tills vidare. Det finns också en rulle med en bit heltäckningsmatta som blev över när vi klädde trappen, ifall något steg skulle behöva kläs om. Gästmadrasserna hänger kvar på väggen liksom sambons gitarrer och förstärkare nedanför. På golvet till vänster ses även en avluftning.

Före                                                                                    Efter

Fotpallen som också stod i vindsgarderoben i väntan på beslut har jag ställt i vardagsrummet tills vidare. Är inte helt klar med hur jag vill göra med den än. Sambon bryr sig inte om vilket så det hänger på mig:). Jag vacklar lite fram och tillbaka, men hoppas ändå någonstans att jag ska kunna släppa taget om den. Det får mogna över sommaren. 

Det känns bra nu på övervåningen. Jag känner väl att jag skulle kunnat rensa bort ännu lite till i MALM- byrån, men det får ske i nästa varv. Är nöjd med att allt nu åter får plats och att vindsgarderoben är återställd.

Näst upp är köket som jag kommer att arbeta med över sommaren. Skrubba, skura, rensa...

//Tina


18 maj 2022

Flashbacks & Inte där än...

I år har det ännu lite mer gått in för mig att jag inte är där jag önskar jag var och faktiskt också trodde jag var på min resa mot enkelhet och minimalism. 

Jag känner inte att jag lever ett minimalistiskt liv på det sätt som jag föreställt mig när jag ägnat tankarna åt en minimalistisk livsstil och kan idag se på det med både ett accepterande och konstaterande om att jag helt enkelt inte är där riktigt än. 

Komma hem

Jag har fortfarande mer saker än det som syns. En del sådant kommer naturligtvis alltid att finnas kvar, men det som stör mig är att det fortfarande finns någon form av lager med saker som inte används och det är onekligen det som står i vägen för mig att fullt ut kunna leva ett enklare liv. 

Vi har så oändligt mycket mindre ägodelar idag än för några år sedan, ändå infinner sig förvånansvärt nog precis samma kvävande känsla av att fortfarande äga för mycket prylar. Jag känner mig både tyngd och får svårt att andas när jag t ex stegar in i vindsgarderoben där det successivt samlats saker som det ska tas beslut om, saker som inte har något hem(var kommer de ifrån?), saker som ska säljas osv. 

Komma hem

I MALM- byrån är det så också åter fullt och jag känner mig i det avseendet mer som en hoarder än minimalist. Vad hände med de tomma lådorna? Jo, sedan sist har där hamnat b la gardiner från vardagsrummet, vi har har även köpt fler påslakan och utöver det en uppsättning nya badlakan och handdukar som väntar på att tas i bruk. Uppskattningsvis kommer det gamla setet hålla ungefär året ut, så ännu en del väntan på det.  

Tillsammans tar nu dessa saker upp två av de totalt 6 lådorna i byrån. Byrålådor jag skulle behöva till någonting helt annat såsom t ex innerkuddar, som för övrigt tycks vara ett aldrig sinande problem i vårt hem. 

Innerkuddar som inte används pga att jag skalat ner allt mer på prydnadskuddar varav de istället landat i vindsgarderoben tillsammans med diverse syprojekt som jag inte tycks komma till skott med, ett gäng lite tjockare plädar som huvudsakligen används över vinterhalvåret, möbler som ska säljas mm. mm. Ärligt talat känns det här nu som om allting börjar om på nytt igen, om än i mindre skala.

Det jag behöver göra för att styra upp situationen är att åter börja på att rensa för att på så vis försöka hitta rum i byrån som är den huvudsakliga förvaringsmöbeln vi har till alla våra textilier och med det också göra en omorganisering. 

Vi har över lag väldigt lite förvaringsmöjligheter i vårt hus och i takt med strävan mot ett enklare liv har de också blivit än mindre. Att på nytt ta till vindsgarderoben känns dock inte som ett alternativ. Been there done that och någonstans måste jag börja se det för vad det är och helt enkelt begränsa mig mer när det kommer till just det här med kuddar och textilier.

Jag tänker mig ett upplägg där jag åter tar en ordentlig vända genom huset med start där det brinner som mest i allrum och vindsgarderob och därefter vidare genom resterande rum sovrum och arbetsrum, för att sedan fortsätta nedåt på nedervåning och källarplan. Parallellt tänkte jag även passa på att göra klart lite olika mindre inredningsprojekt. 

Häng på!

//Tina


26 apr. 2022

Spartips för Snåljåpar #7...

I år provar vi på att förså lite veggies inomhus. Till detta fanns sedan tidigare ett gäng terrakottakrukor att tillgå som vi använt utomhus, men de var dessvärre inte tillräckligt många till antalet för det vi ville så och jag kände genast att jag inte heller var så där jättesugen på att behöva köpa på mig fler krukor. 

Som alternativ kikade jag på lite olika tråg med många fack att så i, men de var väldigt dyra i vår mataffär så nej, det kändes inte aktuellt även om det så klart hade kunnat återanvändas igen nästa år. 

Komma hem

Istället för att behöva slösa onödiga pengar på både krukor och tråg valde vi därpå att istället försöka hitta en annan lösning och det hela landade till slut på att återanvända tomma mjölkpaket och helt enkelt omvandla dessa till 'krukor'. Det har fungerat hur bra som helst och de trivs minst lika bra(om inte bättre pga den folierade insidan) som det vi sått i terrakottakrukorna. 

Inte så estetiskt tilltalande kanske...men eftersom det är under en sådan begränsad tid bryr jag inte mig så mycket om det.

Komma hem

Så himla skönt att kunna slänga dessa 'krukor' i återvinningen igen efter utplantering, undvika onödiga utgifter samt slippa bygga på förrådet av krukor. Ett enkelt litet spartips till er som känner er sugna på att odla i år.

//Tina


5 apr. 2022

Fått en del gjort...

Med det tragiska i vår omvärld som tog sin början i slutet på Februari har jag inte fått riktigt lika mycket gjort som jag först planerat för, men en del tycker jag ändå blivit genomfört.

Komma hem

För att nämna något har jag rensat och gjort fint i förrådet(...igen). Ovan kan ni se hur det såg ut efter den senaste rensaromgången av vårt hem. Nedan ses resultatet efter uppröjning och bortforsling av diverse möbler och prylar. 

Det mesta har körts iväg till skänkes och en del ligger ute till försäljning på Tradera.

Komma hem

Jag har de senaste åren känt ett allt större motstånd till allt det förberedande arbete som krävs vid en egen försäljning och också att sedan få iväg allting och hålla reda på betalningar osv. 

I det var jag mycket mer motiverad och uthållig i början på min rensarresa. Tillsammans gjorde dock sambon och jag en kraftansträngning och hjälptes åt att lägga ut ett 20- tal annonser på Tradera och det gick faktiskt förvånansvärt snabbt. Det bortrensade med försäljningsvärde rör sig om alltifrån LP- skivor till kläder och en del inredning. Nedan ett axplock av våra annonser. 

Komma hem- Tradera

Det har känts väldigt bra att få det här gjort. Jag njuter åter av att ha rensat bort ytterligare överflödiga saker från vårt hem och vårt ännu en gång nystädade förråd, även om där just nu så klart också förvaras allt det som kommer att skickas iväg. Och då vi har en del andra planerade behovsstyrda inköp som behöver göras framöver, blir detta också ett välkommet tillskott i kassan istället för att behöva nagga på vårt sparande som vi fortsatt med även i år.

Vidare har vi nu äntligen våren runt knuten, men April bjuder i vanlig ordning på lite mer ostadigt väder och ännu en omgång snö. Igår när jag var ute på min dagliga promenad kändes det som om en isstorm drog in. Snart så ska det väl ändå förhoppningsvis bli lite mer av sol och värme som vi alla behöver mer av efter de långa mörka vintermånaderna.

I helgen sådde vi optimistiskt nog så också fröer som står placerade i fönsterkarmarna i väntan på våren. Det blev lite olika kryddor, majs, tomat och morötter. Förra året sattes solrosor i våra betongkrukor på altanen. Det vill jag göra även i år och har köpt fröer till det och ska även sätta några fritt i trädgården. Småfåglarna uppskattar också dem solrosorna, men lite länge fram under den sena hösten.

//Tina


15 feb. 2022

Det enkla...

Jag önskar jag kunde ge er inspiration om enkelhet här idag, men här hos mig är det mest bara uppställt just nu då vi håller på att färdigställa i vardagsrummet. Parallellt med det är det även 20 andra järn i elden, så nu råder det kaos både här och där.

Komma hem

Funderar på om jag skulle ta Mars månad till en 'göra klart- månad'. Finns mycket som skulle behöva färdigställas, inte minst köra iväg och skänka diverse saker från vårt hem. Tacksamt nog fick jag en sådan lust att rensa för en tid sedan och har rensat bort diverse saker från varje rum, utom i köket som jag planerar för längre fram.

Utöver det som nyligen rensades bort har vi har även en del större möbler som ska få lämna, men planerar för en inlämning till auktion först under nästa år. Det här året blir ett år att samla ihop- vågar jag säga- det sista. Känns som om det alltid kommer att finnas mer vi skulle klara oss alldeles utmärkt utan och att man egentligen aldrig blir helt klar med att rensa? 

Härom dagen kikade jag så också in hos grabbarna i The Minimalists, som för övrigt alltid tycks vara den plats jag återvänder till när jag behöver hämta hem lite ny inspiration och blev med det än mer motiverad att släppa taget om än fler saker. 

Joshua's minimalist apartment(ej samma som jag länkat till tidigare så ta en titt på denna!) och känslan av enkelhet är så inspirerande. Jag kan inte förstå varför jag fortfarande håller fast vid så mycket som jag ändå gör. 

När jag beskådar bilderna från Joshua´s tidigare hem känner jag ett enormt lugn komma över mig. Det är verkligen så galet enkelt. I detta hem finns bara det mest väsentliga kvar. Inget är onödigt eller överflödigt. Här är det funktionalitet som råder. 

Jag kan verkligen se mig själv leva precis så enkelt, men det skulle då också krävas mer av mig än vad jag hittills varit villig att ge. T ex skulle jag behöva göra mig av med uppskattningsvis 80% av mina kläder. Med en byrålåda full utöver de plagg som används i den för tiden aktuella garderobskapseln kan jag bara konstatera att så är det, tillsammans med en rad annat som vi också har för mycket av.

2022 kommer högst troligen bli året då jag gör en ny rejäl kraftansträngning här hemma, som förhoppningsvis kommer ta oss ännu ett steg närmre ett än mer enklare liv. 

//Tina