16 juni 2020

Sommar Mood...

Hej fina läsare. Det går mot Midsommar och jag går alltmer in i ett avslappnat sommar mood. Än är det inte riktigt semester men känslan blir ändå en annan med solen som skiner och de varma vindarna som drar in. Livet blir mindre strukturerat och mer avslappnat.

Sedan sist har jag fortsatt rota runt i källaren och i helgen kördes tre stora pappkassar till skänkes, men jag norpade faktiskt tillbaka ramarna i trä då min känsla säger att jag kommer vilja ta dem i bruk framöver. Vill helst slippa både köpa om, lägga pengar på och kanske allra mest lägga tid på att behöva leta efter nya ramar så jag gör helt enkelt en kompromiss med mig själv där. 

De får stå i kamferkistan tills vidare. Då vi ännu inte hunnit städa i uthuset står alla större objekt fortfarande kvar i förrådet, men hoppas det blir tid till det snart. 

 Komma hem

Vad mer? I sovrummet har det fixats lite och kompletterats med ytterligare en stråhatt. Den som satt uppe kändes så ensam på den stora väggen efter vi tagit bort både marmorbord och senare stråväskan. Med två blev det mer balanserat och även mer av tvåsamheten som jag skrivit mer om i inlägget här.


Och så har den lilla rislampan lämnat förrådet och flyttat in i bokhyllan istället. Den blev bra där. Resväskan i läder och hattaskarna har också dem tagits ur förrådet och flyttat upp på övervåningen. Resväskan tillsammans med en av hattaskarna står som ni kan se på display i vår step in closet i sovrummet. Alla delar fick inte plats så en hattask står i bokhyllan. Tanken är som jag nämnt att resväska och de båda hattaskarna ska flyttas till vardagsrummet när vi är klara med golvbytet i höst, men vi får se hur det blir med det. Jag trodde nog allt jag var mer fäst vi de här tingen än jag verkligen är. Det kan bli så att de får följa med på auktionen senare i år. 

För varje sak som lämnar mitt 'lager' i förrådet blir där en sak mindre och det är en befriande känsla i det. Så längre de stått på vänt nere i källaren har jag inte heller behövt ta beslut om dem och det har säkert också varit min undermedvetna strategi. Inte så konstruktiv dock. 
Genom att flytta upp dem i huset, ta dem i bruk och hitta en plats för dem tvingas jag göra en utvärdering av dem. Bestämma mig för om de är något jag fortfarande verkligen håller av, uppskattar och vill ha kvar eller helt enkelt släppa taget om och låta vandra vidare till någon annan.

//Tina

2 kommentarer:

  1. Hej Tina ! Det är är konstigt,jag har ju också rensat under många år...men ändå finns det möbler och gott om bra-att ha- prylar kvar. Dags att ta tag i det precis som du ,ett område i taget... har snart semester och tid att skrota runt härhemma...
    Många prylar gör jag som du,de får liksom en chans till att platsa hemma...sen åker dem... ;) kram *piah*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt Piah!!
      Visst tar det tid att nå i mål. Jag tror också att man hela tiden reviderar och ser på saker annorlunda under processens gång. För varje varv jag tar genom huset upptäcker jag nya saker som plötsligt känns svårt att förstå varför de sparades förra varvet:). Det är verkligen ingen enkel resa att rensa och nå fram till ett mer minimalistiskt leverne. Det är helt klart ett gediget arbete som ligger bakom.
      Kram på Dig & Tack för att du kikar in!

      Radera