Klarar vi oss utan den? Behövs den? Hur ofta används den? Vad tillför den?
Jag anser vårt hem idag vara i stort sett färdigrensat, men det finns samtidigt en hel del saker och prylar vi inte behöver för att fortsätta leva ett drägligt liv.
Jag vet egentligen inte riktigt var man ska dra gränsen för vad som kan anses vara onödigt att äga. Försiktigt har jag dock börjat ifrågasätta de saker som fortfarande finns kvar i vårt hem. Hur viktiga är de egentligen och skulle vi kanske rent av må bättre och känna oss ännu lite mer fria av att göra oss av med även dem?
Jag kan i dagsläget inte exakt peka på vad det är jag menar eller vilka exakta prylar det handlar om. Det är mer en känsla av att vilja leva med än mindre omkring mig, äga än mindre.
En del saker i hemmet tillför endast komfort och estetik. Det är inget som behövs för vår överlevnad, samtidigt gör just dessa inslag det komfortabelt och trivsamt och blir därmed viktiga delar av hemmet. Det är med andra ord inte en helt okomplicerad balans att försöka nå fram till.
Det här är något jag successivt kommer få ta mig an rum för rum. Att gå ännu ett varv genom huset och ordentligt titta på vad som finns i varje enskilt utrymme. Vi har inte längre saker på lager, undanskuffade och gömda någonstans. Det handlar nu mer om att titta ännu lite mer noggrant och kritiskt på det som fortfarande finns kvar.
Jag upplever fortfarande en längtan efter att ha det än mer minimalistiskt omkring mig och vet av erfarenhet att det också handlar väldigt mycket om att vänja sig vid ännu lite mindre. En tom vit vägg och vara nöjd där...
//Tina
Visst "behöver" vi kanske saker för att det ska kännas vackert och vilsamt. Tänkvärt det du skriver, dock om. Längtan efter ännu färre intryck och att finna det vilsamt med en vit vägg...svår balansgång tycker jag!
SvaraRaderaJag måste få fråga; ditt plexiglasbord som syns på bilden; varifrån är det?
Tack för all inspiration du ger! :)
Hej Frida & varmt välkommen hit!
RaderaEr läsares återkoppling är så värdefull.
Det är onekligen en svår balans att hitta fram till. Jag har längs resans gång dock lagt märke till att det som spelar in väldigt mycket också är vad man vant sig vid att ha omkring sig. Det som kändes ovant och tomt till en början är det inte längre och det är där jag tror man kan utmana sig själv till att vänja sig av med mer och mer av sina möbler och prylar. Men, någonstans går ju ändå gränsen för vad som kan anses vara trivsamt:).
Plexibordet kommer från CB2 i USA. De fraktar internationellt. Tänk på att det tillkommer införelsemoms och tullavgift utöver frakten. Det är några år sedan nu. Tror att Chilli senare haft den här typen av bord i utförandet glas. Plexin är otroligt lättrepad. Kan inte rekommendera det materialet.
Många Tack för din fina feed back!
Kram på Dig