19 okt. 2017

En dag i taget...

Det är svårt nu. Inget är sig likt. Allt har liksom mist sin glädje. Min sambo påminner mig varje dag om att det bara är just idag som vi ska fokusera på och ta oss igenom. Det är tur det för längre än så förmår jag inte bära.

Smärtan är stor och stundvis outhärdlig. För oss har våra älskade huskatter varit självklara familjemedlemmar. Jag har gått igenom förluster av närstående tidigare men aldrig har jag sörjt så djupt som nu med Precious och när vår andra älskade huskatt Peach gick bort. Och även om man är införstådd med att detta är en del av att vara djurägare går det inte att förbereda sig på den smärta som tar vid efter att de lämnat.


What we have once enjoyed
we can never lose;
All that we love deeply
becomes part of us.

Helen Keller


Vi fick många fina år med både Peach och Precious. Vi fick behålla dem längre än de flesta kattägare och för det är vi naturligtvis oändligt tacksamma. Vi är också oändligt tacksamma för all den kärlek och glädje de tillfört vårt liv. För mig fick livet en djupare mening den dag de kom till oss.

I och med förlusten av Precious har det till mig också kommit en klarare syn på vad som verkligen är viktigt i livet. En djupare förståelse för vad som räknas. Det finns egentligen ingenting jag känner att jag behöver hålla kvar vid. När det kommer till ägodelar finns inte längre några band.

Parallellt med att jag sörjer min älskade lilla vän hoppas jag någonstans finna styrka att fortsätta framåt igen...


💗💗💗
För alltid i mitt hjärta!


//Tina




Mitt ödmjukaste Tack till er som skickat hälsningar, skrivit, hört av er. 
Det har värmt i en svår stund som denna.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar